Besserwisser

Bengt-Erik Besserwisser är en rätt osympatisk typ. Han förbehåller sig rätten att snoppa av folk till höger och vänster med nedlåtande kommentarer, gärna understödd av citat från kända författare. Anders Mathelin heter den debuterande serieskaparen som tecknat figuren Besserwissers levnadsöde i väsenskilda tidningar som Dagens Nyheter, Dagens Affärer, Galago, Ordfront Magasin och Stockholm City. För mig är det en gåta att den här strippserien fått en sådan stor spridning, för så fantastiskt bra är den inte i jämförelse med andra i den cyniska genren, och jag jämför då främst med ”Rocky” och ”Smakfascisten”.

”Besserwisser” blir lite tjatig eftersom besserwissern alltid får rätt. Det blir formelartat. Slutpoängerna är långt ifrån klockrena. Ibland är poängerna uttjatade mellanstadievitsar, andra gånger är de bara långsökta och i det närmaste obegripliga. Vid något enstaka tillfälle slår Mathlein huvudet på spiken, men det är långt mellan gångerna. Så här i samlad form blir det bestående intrycket av serien att den tyvärr är rätt tråkig. Jag känner mig lika oberörd som Bengt-Erik Besserwisser ser ut.

Albumets form ställer också till det. Istället för att återge stripparna i kronologisk ordning väljer man att dela upp dem efter tematik. Resultatet blir väldigt splittrat och ojämnt. Ibland verkar huvudpersonen vara gift, ibland är han ungkarl. Textningen spretar också och skiljer sig stilmässigt åt mellan stripparna. Men man får i alla fall ge Mathlein en eloge för att teckningsstilen förblivit konsekvent genom åren.

Anders Mathlein lär tydligen skriva humoristiska prosaböcker, och det är fullt möjligt att humorn kommer mer till din rätt där han får breda ut sig. Samlingen med ”Besserwisser” ger mig tyvärr ingen mersmak.