Generic filters
Exact matches only
  • Artiklar
  • Artiklar
Här följer några minnesord om André-Paul Duchâteau, författaren bakom bland annat Allan Falk/Rick Hart och Bruce J. Hawker, som gick bort häromdagen.

Den 26 augusti 2020 kom beskedet att André-Paul Duchâteau, en av de viktigaste manusförfattarna i den franskbelgiska serievärlden, hade lämnat oss. Han nådde den aktningsvärda åldern av 95 år.

Hos oss i Sverige är han antagligen mest känd för sitt arbete med de farttokiga poliserna Brock & Russel (även kända som Bråkmakarna). Vi minns dem från Helgonet, Super-Tempo och från albumen. De äventyren tecknades av Christian Denayer, en av de tecknare Duchâteau ofta samarbetade med. I resten av världen är det antagligen arbetet med Ric Hochet (Allan Falk/Rick Hart), tillsammans med tecknaren Tibet, som räknas som hans viktigaste insats. Ett antal äventyr med den mysterielösande figuren har också publicerats i Sverige, både i album och i serietidningar.

Eftersom Duchâteau debuterade redan 1940, som femtonåring, med en kriminalroman (tätt följd av ytterligare två samma år!), kom han att ha en osedvanligt lång skrivarkarriär. De vanliga böckerna skulle snart få sällskap i verkskatalogen av hundratals seriealbum, tecknade av olika tecknare.

Riktigt hur länge han fortsatte skriva blir jag inte klok på. Det verkar som om han fortfarande hade ett samarbete med Edouard Aidans 2012 (Les Aventures d’Alex Vainclair). Ric Hochet lämnade han över till någon annan 2010. Då hade han skrivit över hundra historier med den figuren. Tillsammans med Denayer gjorde han, utöver Brock & Russel, bland annnat även Yalek, TNT och Alain Chevallier.

Det var Duchâteau som skrev manus till Bruce J. Hawker (tecknad av William Vance), som ett tag gick i Fantomen här i Sverige. Danskarna hade lyckan att även få några album med figuren. Tillsammans med Eddy Paape gjorde Duchâteau sjöserien Yorik (och även ett äventyr med Luc Orient efter att Greg ledsnat). Minnesgoda läsare minns färgglada och psykedeliska Mr Magellan (tecknad av Géri) i Champion.

Vad var då Duchâteaus särart och styrka ? Arbetsförmågan förstås. Han var inte omedelbart rolig som Goscinny. Han gjorde sällan långa episka sviter som Charlier eller Van Hamme. Han var inte intellektuell som Christin. Kanske var det ett intresse för kluriga mysterier som var hans grej? Antingen kluriga deckargåtor som nystades upp av någon listig seriefigur, som Ric Hochet, eller helflippade och bisarra mysterier som ledde till närmast surrealistiska upplevelser för Yalek eller Mr Magellan.

När man tittar på listorna över alla böcker och album han varit inblandad i inser man att man blott läst en liten bråkdel av allt han gjort. Man kan inte till fullo greppa detta. Men man kommer ju att försöka läsa ifatt nu.