Du är inte här för att ha det skönt

Magda Lundbergs betraktelser över livet har hög igenkänningsfaktor och får vilken semi-neurotisk medelklass-svensson som helst att dra på smilbanden. Inte konstigt att just DN anlitat henne som sin nya serietecknare, med tanke på deras läsarkrets.

Jag som själv är en semi-neurotisk medelklass-svensson bosatt i Hägersten känner förstås igen mig i allt. Allt ifrån att en resa till Bali skulle lösa allt till att man skriker till sin partner: ”Har du städat igen? Jag hittar ingenting!”. Enrutingarna får mina tankar att vandra till Sara Granér och Nanna Johansson. Ja, det numera gamla gardet serie- och skämttecknare.

Att sådana här enrutingar publiceras i bokform gör mig glad. Jag tror nämligen att det är vanligt att den här typen av serier idag förväntas vara gratis på internet och Instagram. Men det är klart att en sådan stor samling gör sig bra i en bok och uppskattas av läsaren som bara kan slå upp en sida och skratta för sig själv.

Jag läser i kundrecensionerna på Bokus att någon föreslår att man kan köpa ett extra exemplar för att klippa ut teckningarna och ge till vänner som borde känna igen sig. Vet inte vad författaren själv tycker om att den fint inbundna boken ska klippas och klistras i. Men förslaget vittnar ju om att igenkänningsfaktorn verkligen är hög för de flesta.

Det här är verkligen en bok med många klockrena vardagsbetraktelser. Min enda fråga är vad det är för en treåring som ritat alla bilderna?

© Magda Lundberg