Innamorati eller Narrens dagbok

Innamorati hör till de nya romantiska svenska serieromaner som skildrar en ganska relaterbar konflikt som kan uppstå i ett förhållande, men presenterar allt på ett så unikt sätt att det fundamentalt ändrar läsupplevelsen. Det närmaste jag kan likna stilen vid är självbiografiska serier som Malin Billers Om någon vrålar i skogen och Mikael Hammarbergs Det jävla ordet. Serier där berättandet aldrig lämnar huvudpersonens perspektiv, som sträcker sig bortom det som hänt och även skildrar vad som känts, tänks och trotts, oavsett hur abstrakt eller orealistiskt detta ter sig i bild.

Andrea Udd tar detta ett steg längre och förenar protagonisten med läsaren. Rutorna skildrar ständigt vad vår namnlöse huvudperson ser eller känner. De är alltid stora och ibland utförda som klassiska målningar i detaljerna och kompositionen. Berättarrösten består av dagboksanteckningar omväxlande skrivna i första och andra person, som att de är brev till den andre i förhållandet.

Och konflikten bygger just på hur svårt det är att se den man älskar och hur lätt det är att fastna i sina egna tankar och projicera dem på den personen. Våra försök att rädda relationen blir dess undergång.

© Andrea Udd