Dracula
8 september 2020 av David Haglund Böcker Vår recensent ger sig på ännu en klassikerutgåva men finner den alldeles för blodfattig.Bram Stokers Dracula från 1897 har på många sätt satt standarden för hur vampyrer porträtteras i all efterkommande litteratur och inte minst i filmerna. Stoker bringade ordning och systematik i alla brokiga och motstridiga vampyrmyter som florerat i Östeuropa sedan 1600-talet. Boken om den unge Jonathan Harker som ovetandes släpper lös den transylvanske greve Dracula på människorna 1800-talets London var ingen omedelbar succé, men idag är berättelsen och figuren en självklar del av den västerländska kulturen. Man kan säga att Dracula fått evigt liv, även om Stokers gärning börjat falla i glömska.
Självklart har det gjorts en hel del serieversioner av berättelsen – jag känner till åtminstone fyra som utkommit på svenska tidigare. Tukan Förlag har även gett ut Robin Hood i samma klassikerserie, och precis som jag kunde konstatera i min recension av den utgåvan är det här något jag kan klara mig utan. Det är säkert inte lätt att koka ner Stokers roman till en serieroman, men slutresultatet är ganska tråkigt och ospännande. Teckningarna är bättre än i Robin Hood men lider även här av alldeles för jämntjocka linjer och brist på svärta. Även färgläggningen känns plastig och pastellartad. Det känns som att det gått rätt fort att göra den här boken.
Den här versionen verkar ha sålts till en hel del skolor och bibliotek, men den ger tyvärr ingen rättvisande bild av vare sig originalboken eller seriemediets möjligheter. Blodfattigt, i brist på bättre formulering.
